Raisa Håkansson, 42 år, är vårdare inom Daglig Verksamhet inom handikappomsorgen och kommer från Oskarshamn. Hon är gift och har två barn och har kämpat med vikten större delen av sitt liv. Vändpunkten kom delvis med PT Online. Det här är hennes historia:
”Som barn var jag normalviktig och lade på mig överviktskilon först i tonåren. Jag gick ner över 30 kilo då jag var 17, från 95 till 62 kilo, detta genom att utesluta socker så mycket som möjligt ur kosten. Välja vatten istället för läsk, sötad yoghurt till fil, inget godis eller glass och byta mjukt bröd till knäckebröd. Då reglerade jag min övervikt helt och hållet med maten och promenader, men ingen annan träning. Sedan smög mina gamla kostvanor sakta men säkert tillbaka igen. Jag gick gymnasiet i Linköping och kände mig deppig där, varpå jag tröståt en del. När jag fick första barnet vägde jag 107 kilo strax efter förlossningen, men lyckades gå ner lite grann genom promenader. Sedan kom son nummer två år 2000 och då hade jag nått 109 kilo efter hans ankomst.
Jag har pendlat i vikt nästan hela mitt liv. 2004 gick jag med i Viktväktarna och lyckades gå ner 30 kilo i vikt på ett år med deras hjälp. Jag lärde mig en hel del under den tiden men åt mycket lightprodukter för att kunna äta ’så mycket som möjligt’. Övriga dieter jag har testat är Sahlgrenska sjukhusets diet, Cambridgedieten, ämnesomsättningsdieten och många fler. Under årens lopp har jag varit aktiv genom att simma och promenera, men jag har aldrig tränat ordentligt eller målinriktat. 2011 bestämde jag mig för att sluta banta. Jag ville att valen jag skulle göra framöver skulle vara långsiktiga och började fundera över de mentala aspekterna kring min relation till mat. Jag läste en del gamla dagböcker och förstod att det var mycket skam och skuld kopplat till mitt ätbeteende. Det jag gjorde var att byta ut ord som ’ska’, ’måste’, ’borde’. Jag tog även bort lightprodukter ur kosten och valde att fokusera på riktig mat. Jag hade ledsnat på rubriker man sätter på mat, som LCHF och allt sådant. Det är ju riktig mat det handlar om, inget annat.
Från 2011 till 2012 gick jag ner 13 kilo genom promenader samt att jag skrev ner exakt ALLT som jag åt, för att skapa mig en överblick. Året därefter väcktes min nyfikenhet för träning. Jag smög ner i källaren och slog lite på en boxningssäck, cyklade på motionscykeln och det kunde ibland räcka med tio minuter. Sedan ökade träningsmotivationen. 2013 anlitade jag min första personliga tränare, henne gick jag till fem gånger, sedan slutade hon tyvärr sin tjänst eftersom hon flyttade till annan ort. Jag hade hunnit skapa mig en grundkunskap kring träningen men behövde mer struktur kring hur jag skulle lägga upp mina pass. Redan då hade jag siktet inställt på MammaFitness som jag hört talas om. Jag träffade en stresscoach och kom underfund med att jag åt om jag var ledsen eller arg. Den insikten ledde till att jag blev bättre på att uttrycka vad jag känner – och inte bara vad jag tycker. Innan blev jag bara tyst och drog mig undan. Vad var det värsta som kunde hända om jag sa något högt egentligen? Inget! Men tidigare hade jag varit så inställd på att serva allt och alla omkring mig, men inte prioritera mig själv.
Jag började även i samma veva att praktisera aktiva val, alltså att om jag åt en kaka så var det ett aktivt val jag själv bestämt. Det behövde inte handla om att synda, eller vara belöning eller liknande, jag tog bort såna känslor kring maten och försökte att inte problematisera ätandet. Tidigare hade jag köpt grejer och ätit i bilen och sedan gömt pappret i soptunnan. Men nu började jag säga högt: ”nu åt jag upp hela glassen!”, för att få koll själv på att jag hade ätit den. Jag åt tidigare i smyg eftersom det inte känns lika gott att äta publikt om man är lika stor som jag var då. Då åt jag hellre ensam. Nu äter vi goda saker tillsammans i familjen istället. Maten blir därför en positiv upplevelse och inget skuldbelagt.
I januari 2014 anmälde jag mig till PT Online och vägde in mig på 92 kilo. Då hade jag följt MammaFitness på Facebook cirka ett år innan jag vågade haka på, på riktigt. Genom MammaFitness fick jag stöd och pepp idetta att prioritera mig själv. Jag började ställa motkrav på min omgivning och om jag skulle hjälpa någon med något så fick det vänta efter att jag hade gjort mitt eget träningspass först, de fick komma till mig, jag ville inte fortsätta anpassa mig hela tiden. Det ledde till att jag flera gånger fick försvara mig själv och min träning. Men den där tiden för sig själv kommer ju inte automatiskt – man måste ta den. Jag blev förvånad över att jag klarade av träningen i PT Online-programmet. Jag började med tre pass i veckan och sedan fyra. Sedan ökade jag till fem pass per vecka men fick backa till fyra pass pga skada. Vi har investerat i ett skivstångsställ med vikter i hemmagymmet. Min kondition har förbättrats markant och orkade jogga mig igenom Tjejmilen, vilket är styrketräningens förtjänst.
Det som har varit klurigt med kosten genom PT Online är att jag är en periodare och inte så ombytlig, jag snöar gärna in på vissa livsmedel. Som kvarg, eftersom det är så proteinrikt. Ett tag hade jag kvarg i allt! Men so what. Jag har hittat ett bra förhållande till mat nu, till rätt mängd och energi. Medvetenheten finns med mig hela tiden. Som exempelvis på semestern, så kunde vi tidigare svänga förbi Max och köpa något när vi var hungriga. Nu går vi in på Ica och köper makrill och keso istället. Det flytet finns ju. Att göra aktiva val. Hela tiden.
Jag säger aldrig några negationer om min kropp längre, kallar den inte för tjock eller fladdrig. Man måste vara kroppspositiv. Visst, jag har lös hud, överskottshud efter viktnedgången men det finns ju muskler därunder som inte syns utanpå än. Nu har jag förändrat kroppsformen radikalt. Förut hade jag inga axlar. Mitt mål är att få en normalvikt med muskler. Jag har inte bråttom eller stressar över vikten. Förra året gick jag ’bara’ ned fem kilo. Nu väger jag 73 kilo till mina 160 cm och har lyckats komma under BMI 30 vilket var ett viktigt delmål. Som mest hade jag ett BMI på 41, år 2011. Men jag har inte kört stenhårt 100% av tiden. Det ska vara hållbart också i längden. Livet kommer emellan; dödsfall, arbetsplatsen, skador – sådant som kan leda till att det bara blir ett eller två träningspass per vecka. Det jag gillar med PT Online är strukturen och alla vettiga verktyg – jag kommer att behöva hjälp med detta för alltid.
Mitt bästa tips till dig som vill ändra din livsstil: Titta inåt, inte utåt. Låt det ta tid. Att titta på andra mammors före- och efterbilder kan förstås vara inspirerande men det kan också stressa många och få dem att känna: ’Men Gud, det där kommer jag aldrig att klara av – och på så kort tid dessutom!’ och så ger man upp innan man ens börjat. Jämför bara med dig själv.”
Tränare: Jessica Larsson
Läs även: ”Jag höll på att äta ihjäl mig – Olga och PT Online räddade livet på mig”